Till en början så var det lustigt nog mest Islay-whisky som jag föredrog. Ju rökigare desto bättre. Det brukar väl oftast vara tvärtom att man börjar med kanske irländsk whiskey som är lite lättare för att jobba sig vidare därifrån.
Nåväl. Jag började med att testa allt rökigare sorter och när jag till slut hade hittat Ardbeg Supernova så kände jag nånstans att jag hade nått vägs ände där. Visst, det finns rökigare men supernovan är så rökigt som jag klarar av just nu.
Så när jag nu hade hittat den rökigaste whiskyn så var jag tvungen att hitta en ny gren att hoppa till. Jag valde fruktig whisky. Inledde med en flaska Latitude 55 vilken är väldigt fruktig med eftersmak av aprikos. Gillar den otroligt mycket vilket är bra eftersom den är väldigt billig jämfört med många andra.
----------------------------------------------------------------------------------------------
Glenfiddich 12Yo
Såg denna på Glenfiddich egna FB-grupp som jag är med i. De beskrev den som fruktig vilket fick mig att hugga direkt. Och oj vad rätt de har! Jag hittar ingen särskild frukt i det hela, är inte direkt någon smakare av rang, men den känns liksom fruktig rent generellt och det uppskattas!
Glenfiddich Rich Oak
På hyllan under ligger en flaska av samma tillverkare men med titeln Rich Oak. Orsaken till detta är faktiskt väldigt enkelt. Den smakar trä. Eller fat som tunnorna som whisky lagras på kallas. Förmodligen någon sorts ek och förmodligen har fatet inte innehållit något annat innan. Annars är det vanligt att whisky lagras på fat som har innehållet t.ex. sherry innan för att få lite trevliga bismaker. Men åter till just denna då. Den smakar bara trä och även om jag har liiiite svårt för det just nu så är det ju inte omöjligt att nästa gren jag vill hoppa till blir just träighet och ja, då vet jag ju att denna är en av de sorterna.
Bowmore 12Yo
Ännu en fruktig version av livets vatten. Ordet whisky tros härstamma från latinets Aqua Vitae vilket betyder just "livets vatten". Bowmore är faktiskt en liten personlig favorit för tillfället. Man behöver ingen is (nä enligt många ska det ALDRIG vara is, men det skiter jag i. Ibland ÄR det gott!) eller vatten. Smaken är väldigt behaglig rakt ur flaskan och jag kommer nog alltid att se till att ha en sådan här flaska hemma.
Laphroaig Quarter Cask
Laphroaig var min "huswhisky" från att jag började uppskatta denna dryck. Tjärigheten tilltalade mig enormt mycket. Men... Det jag märkte när jag öppnade denna flaska var att tjära var något som verkligen inte var prioriterat i denna upplaga av Laphroaig. Deras tioåriga whisky är BRA mycket rökigare än denna. Quarter Cask är mest... Stark. Väldigt spritig. Visst, det ÄR ju starksprit men de flesta whiskysorter har ändå väldigt mycket smaknyanser i sig. Men just denna är väldigt spritig och det är kanske lite tanken med den också. Så till skillnad mot Bowmore 12Yo och andra så nästan måste man späda ut denna med lite vatten för att få fram några fler nyanser.
Jameson Irish Whiskey
Den allra första whiskey (märk väl att irländarna trycker in ett "e" i ordet) jag köpte var en sån här. Jag var förkyld och många tjatade om att jag skulle dricka whisky för att bli bättre. Pallrade mig in till systemet och tog denna på måfå. Hade ingen aning om drycken whisky över huvud taget så VAD jag köpte kvittade. Först kände jag ingen smak (jag var ju faktiskt förkyld) men jag fick heller inte samma rysningar i kroppen som jag kunde få bara av att lukta ur en flaska. Så jag tänkte för mig själv att "den här måste jag smaka på när förkylningen lagt sig". Sagt och gjort. Jameson är en väldigt enkel whiskey. Duger till att blanda drinkar med och att sippa på som den är om man inte har några särskilda ingivelser utan vill smutta på en virre bara för att.
anCnoc 12Yo
Denna köpte jag för den fick goda vitsord i Allt om Whisky. Hade lite extra pengar över så det blev en stor flaska på en gång. Det var när jag köpte denna som jag kom på att det kanske är smartare att köpa en mindre flaska första gången man testar en ny. Varför? Den är tråkig. Den smakar gräs och lite annat. Även denna är lite träigare och med några droppar vatten så kanske det tittar fram en aning päron i eftersmaken men det päronet är väldigt litet och verkar ha kommit fel. Så... Denna whisky köper jag INTE fler gånger.
Perfekt bjudwhisky dock... Hehe...
Glenfarclas Heritage
Jag har varit sugen på att testa Glenfarclas länge och i torsdags tog jag mig en sväng förbi Systembolaget och införskaffade en ny variant, kallad Heritage. Inte så farligt dyr är den och sett till hur den smakar är den faktiskt billig. Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig riktigt av den. Hade läst någonstans att den skulle vara lätt fruktig dock. Det stämmer fint det. Den är rätt mjuk och fruktig. Inte så värst mycket eftersmak men den doftar otroligt mycket. Måste nog sippa några drams till innan jag kommer med ett slutligt utlåtande men det första intrycket är enkomt positivt!
ÅÅÅÅ fina och goda Whisky's du presenterar. håller fullständigt Med om laphroaig !
SvaraRadera